Vinprovning

Intresset för vin ökar i Sverige.

Allt fler fascineras av vinets dimensioner och kulturen bakom det och vi ser inte längre det enbart som en dryck till maten. Allt fler upptäcker att vin kan ge njutningsfulla smakupplevelser.

Det ökade intresset gör att många vill fördjupa sina kunskaper om vin. Det gör man bäst genom att konfrontera vinet genom systematisk vinprovning. Det är först när man koncentrerar sig i en uppgift som man utvecklar sig i ett ämne.

Att sedan göra en vinprovning under trevliga betingelser i sällskap med sina vänner är inte heller det fel.

Lite att tänka på vid vinprovning: För att kunna bedöma färgen på vinet måste man ha bra belysning. Att använda stearinljus hör mer hemma i romantiken. Underlaget är också viktigt. Det ska vara vitt. Det går bra att använda vita pappersark i A3-storlek. Pappersarken är även bra vid eventuellt spill.

Använd rätt glas. Det är inte utan anledning som vinprovarglas ser ut som de gör. Formen är till för att kunna snurra vinet och bedöma färgen och för att vinet ska behålla sin arom.

Undvik störande saker såsom tobaksrök, parfym, kryddstark mat etc.

Servera bröd och vatten för att rensa munnen mellan vinerna. Låt en spottkopp stå på bordet.

Anteckna. Använd ett enkelt protokoll för att systematiskt notera vinets egenskaper. Många sparar sina anteckningar för att komma ihåg sina upplevelser. Det finns särskilda böcker där man kan anteckna och även klistra in flaskans etikett som säger en del om vinet.

Prova minst två viner för att kunna jämföra. Fyra viner är ett lämpligt antal för att få en bra bedömningsgrund.

Provningsordning: Titta, lukta, smaka (och spotta). Anteckna mellan varje steg.

Prova blint eller halvblint. Då sätter man bättre sina sinnen på prov. En halvblind provning innebär att man vet vilka vinerna är som man skall prova, men inte vilken ordning de kommer i.

Vinets utseende Färg Varje vin har sin egen färgton. Hur djup den röda färgen är varierar från vin till vin, exempelvis är röd Bourgogne ljusare än röd Bordeaux. Färgen kan också avslöja vinets ungefärliga ålder. Unga viner har en blå nyans som sedan övergår till brun nyans.

Skala Rött: ljusrött - medelrött - mörkrött rödblå - rubinrött - tegelrött/brunt Vitt: ljusgult - mörkgult halm - bärnsten

Viskositet Vinets viskositet avslöjar också en del om vinet. Snurra glaset och låt vinet rinna ner på glasets vägg. Bildas det så kallade ”ben” är det ofta ett äldre vin. Ju tjockare vinet är desto mer aromrikt är vinet. Att tänka på är att även hög alkoholhalt även bidrar till att bilda ”ben”.

Vinets arom Det är inte bara för att se viskositeten som man snurrar glaset, utan även för att frigöra aromerna. Ett vin som har lite aromer måste snurras kraftigare. Denna del av vinprovningen är många gånger den svåraste. Ögat och smaken har vi en högre medvetenhet om, medan vårt luktsinne inte tränas så ofta.

Ett yngre vin har sina aromer huvudsakligen från druvorna. Vinet utvecklas med lagringen och nya aromer uppträder. Detta är en del av tjusningen - att följa ett vins utveckling. För att utveckla luktsinnet finns Näsa för vin.

Vinets smak Näsa och mun är inte åtskilda varandra. Att tänka på är att smaken beror mer på näsan än man tror. Näsa och mun hänger ihop och bland annat av den anledningen skall man låta vinet gå runt i munnen.

Genom smaken känner man ämnen som inte är flyktiga såsom syror, socker och mineralämnen. Skölj runt vinet och känn dess ”kropp” och kraften i alkoholen. Lägg märke till eftersmaken och hur länge den dröjer sig kvar. Bra viner dröjer sig kvar längre. Bedöm även vinets strävhet och mognadsgrad.